Soptaxa chockhöjs i Stockholm – krögare vill slippa monopol

– Jag önskar att vi slapp sopmonopolet. Det är enormt frustrerande att man inte kan byta leverantör när det inte fungerar, säger Mikael Sköldmark, vice vd på Panini Internazionale, som driver food courten K25 på Kungsgatan 25 i Stockholm.

25 procents högre pris

Vid årsskiftet införde Stockholms stad en miljöstyrande soptaxa. I praktiken innebär det en chockhöjning för sophämtningen hos många Stockholmskrogar. Restauranger som blandar vanligt sopavfall med matavfall tvingas betala 25,7 procent mer för sophämtningen i år jämfört med 2016.

Det finns 3 000 – 4 000 restauranger och storkök i Stockholm. 1 400 av dessa verksamheter sorterar sitt matavfall.

– Hälften av allt matavfall kommer från restauranger. Ska vi nå stadens höga mål och utvinna biogödsel och biogas av matavfallet för en mer klimatsmart stad måste restauranger och storkök bli bättre på att matsortera, säger Marita Söderqvist, projektchef på Stockholm Vatten och Avfall.

Det finns flera anledningar till att inte fler restauranger sorterar sitt matavfall, till exempel ont om utrymme i kök och på bakgårdar. Men även på grund av de orimligt höga krav som ställs verksamheterna för att sopåkarna över huvud taget ska hämta soporna.

– Sophanteringen har varit vår största huvudvärk. på K25. När det var som värst för ett par år sedan funderade vi allvarligt på att köpa en egen sopbil. Men eftersom det råder sopmonopol skulle vi ändå inte kunna transportera bort våra egna sopor, säger Mikael Sköldmark.

Investerade en halv miljon

Han berättar om sopåkare som krävde betalning under bordet för att ta vissa sopor, något som Panini vägrade betala. Men också om sopackord som gjorde att sopåkare försökte stoppa krögare att använda sopkärl, eftersom den dyrare sopsäckshämtningen gav sopåkarna mer pengar i den egna plånboken.

I dag fungerar sophämtningen bättre. Alla restaurangerna i K25 sorterar sitt matavfall i köket, men för hushållssoporna och matavfallet från gästerna har Panini valt en lösning som minimerar risken för ”sopkonflikter”. Det är en stor kompressator som rymmer 5,5 ton komprimerade sopor. I stället för sophämtning 6 dagar i veckan hämtas soporna en gång varje eller varannan vecka.

Men det har inte varit gratis – en halv miljon gick investeringen på.

–Det kapar våra kostnader enormt och vi slipper tjafset med sopåkarna. Men bäst vore om vi slapp sopmonopolet. Då skulle vi kunna ställa krav och ha möjlighet att byta leverantör, när det inte fungerar. Precis som vi kan göra med återvinningsleverantörer.

”Bör undantas monopolet”

Många mindre restauranger känner en maktlöshet inför ständigt ökade krav från Stockholm Vatten och Avfall, särskilt de som driver verksamhet i äldre hus med små bakgårdar. För restauranger som inte har utrymme sortera matavfall i köket i kärl är alternativet enligt Stockholm Vatten en matavfallskvarn. Enligt krögare Besöksliv talat med kostar det runt 250 000 kronor, mycket pengar för en liten verksamhet.

Från Visitas vill man att restauranger ska undantas från sopmonopolet.

– Det faktum att de kommunala bolagen med rätta är inriktade mest på egentliga hushåll skapar problem. Rutter, hämtning, sortering och mätning är inte anpassad för företag och det är ofta svårt för en kommun att erbjuda verksamheterna den service som de behöver i form av mätvärden, feedback och hanteringskrav, säger Sara Sundquist, livsmedelsstrateg på Visita.