I juni 1972 höll FN sin första miljökonferens någonsin. Representanter från 114 olika länder reste till Stockholm för att vara med, liksom mängder av ungdomar engagerade i miljörörelsen. För att de skulle ha någonstans att bo slog kommunen upp ett tältläger på flygplatsen i Skarpnäck.

Stämningen var laddad. Demonstranter försökte stoppa delegater från att ta sig till öppningsceremonin på Kungliga Operan. Kravallstaket användes för första gången i Stockholm och tidningarna skrev om hippieläger, knarkeldoradon och bråk, men också om att Stockholmskonferensen var det första försöket att på global nivå hitta åtgärder mot allvarliga miljökriser.

Frågan är högaktuell, med Parismötet precis avslutat.

Begreppet hållbar utveckling definierades när FN:s Brundtlandrapport presenterades 1987. Rapporten fick en avgörande betydelse för att sätta hållbarhetsfrågorna på agendan, liksom Svanenmärkningen som kom 1989. Al Gores dokumentärfilm ”En obekväm sanning” från 2006 väckte debatt över hela världen.

– Från början pratade man mest miljö när det handlade om hållbarhet och det var ofta isolerade frågor, som kemikalier eller avskogning, säger Sara Sundquist, livsmedels- och miljöstrateg på Visita. Det senaste decenniet har fler och fler insett att frågorna hänger samman, att miljö- och klimatpåverkan hör ihop med social och ekonomisk hållbarhet.

Stora världshändelser är pådrivande

Jan Peter Bergkvist arbetar som hållbarhetsrådgivare men har tidigare suttit i Scandics företagsledning och varit global miljödirektör på Hilton International. Han menar att det skett ett paradigmskifte vad gäller hållbarhet. Att det blivit en så viktig fråga för så många privatpersoner och företag handlar om att det händer här och nu, säger han. Missväxt, översvämningar och brist på rent vatten gör att miljoner människor är på flykt. Torka driver upp livsmedelspriserna, vilket har en direkt påverkan inte minst på företag i besöksnäringen.

– Effekterna av ett icke-hållbart samhälle har kommit närmare, såväl geografiskt som tidsmässigt. Vi ser hur det svämmar över i Cote d’Azur och i Göteborg och vi ser vad som kan hända när ett samhälle inte är ekologiskt och socialt hållbart, säger Jan Peter Bergkvist, som också är författare till boken ”Spela roll – vägen till en hållbar svensk besöksnäring”, som gavs ut av Visita i fjol.

Men att bara måla upp hot och elände är inte en framgångsrik väg mot ett bättre hållbarhetsarbete, understryker han samtidigt. Bergkvist säger att ”undergång är en överdriven motivationsfaktor”. Också möjligheterna måste lyftas fram.

– Affärsnyttan är uppenbar. Resurs- effektivitet är ett område där man ofta börjar och det är per definition lönsamt.

Frågan drivs från flera parter 

Företagens hållbarhetsarbete drivs i dag på från en rad olika håll, vilket tillsammans skapar ett hårt tryck:

Politiken: Via direktiv och regelverk om bland annat byggnation, miljöteknik och avfallshantering, men också genom målsättningar, som att Sverige ska ha en fossilfri fordonsflotta år 2030.

Konsumenterna: Medvetna gäster ger i regel en snabb påverkan på utbudet.

– Besöksnäringen är hyperkänslig för vad gästerna tycker och tänker. Det behövs inte så många frågor om rödlistad fisk för att man ska inse att det är viktigt, säger Sara Sundquist.

Upphandlingar: Att myndigheter och stora företag ställer hållbarhetskrav i sina upphandlingar är ett starkt incitament.

Företagen själva: Mycket initieras från företagen. Att verka för ekonomisk hållbarhet ligger i företagandets natur.

– Besöksnäringen har några av de allra bästa företagen i Sverige när det kommer till  hållbarhet. Sedan finns det förvånansvärt många som inte gör något alls, det ska erkännas. Men det är inte svårt och i ett initialt skede finns väldigt mycket pengar att spara på att se över bland annat energi- och vattenanvändning. För vår näring är maten den största påverkan på klimatet. Matsvinnet är en stor ekonomisk fråga för alla som driver restaurang, säger Sara Sundquist.

Besöksnäringens bäst i klassen 

Stina Algotson, vd för Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, BFUF, pekar på att besöksnäringen utmärker sig vad gäller social hållbarhet genom att vara en av de bästa näringarna på att anställa unga och utlandsfödda, två av de grupper som har det svårast på arbetsmarknaden.

– Kompetensförsörjning är en av de största utmaningarna för näringen, därmed blir det allt viktigare att jobba med alla aspekter av hållbarhet för att vara en attraktiv arbetsgivare, säger hon.

Nyligen fick ett projekt om hållbara evenemangsstäder, där BFUF och Riksidrottsförbundet är två parter, en halv miljon kronor från Vinnova. Hållbarhetsaspekten finns alltid med när BFUF bedömer potentiella projekt- och forskningsidéer, säger Stina Algotson.

– Besöksnäringens företag kan vara testbäddar för utveckling och innovation inom hållbarhet. Det är viktigt att näringen inser detta, men också politikerna och andra sektorer som bygg- och miljöteknik.

En integrerad fråga 

Erik Hedén, vd för analys- och researchföretaget Sustainable Brand Insight, säger att ämnet hållbarhet har gått från att vara irrelevant till att bli en integrerad fråga för företagen.

– För morgondagen kommer det att vara en förutsättning för överlevnad. Det kommer inte att vara någon skillnad mellan ett varumärke och ett hållbart varumärke.

Landets hotell, restauranger och turistföretag har ett försprång jämfört med många andra branscher, menar han. Besöksnäringen har tvingats bli duktig tack vare att den har så många beröringsytor gentemot kunderna.

– Det är mat, tvätt, återvinning, energi … Det är ett brett spektrum av påverkan och därför har man tvingats ta tag i de här frågorna och man har goda förutsättningar att kommunicera det. I stället för att vänta tycker jag att företag ska skapa en efterfrågan. Det finns mycket varumärkesmässigt att vinna på att ta en tydlig position.