En tredjedel av maten som produceras i världen slängs, och svenskarna står för 45 kilo matsvinn per person och år. I programmet Maträddarna som har premiär 1 november, vill kocken Paul Svensson och programledarkollegan Anne Lundberg inspirera till förändring.
– Det började i Landgång, när vi satt i ett tält längs inkaleden och diskuterade hur vansinnigt det är att så mycket mat slängs. Det här måste vi göra något åt, tänkte vi, säger Paul Svensson.
Vad ska Maträddarna handla om?
– I varje avsnitt väljer vi ut en råvara och dyker ner i problematiken med matsvinn. Under vägen listar vi ut hur den kan förädlas och få ett längre liv. I Sverige äter vi getost, men vad händer med resten av djuret? Genom att laga en getleverpastej kan vi kanske lansera en ny smak.
Vad vill du att tittarna lär sig?
– Vi vill att programmet ska inspirera tittarna till att göra saker själva, som att ta en extra titt på maten innan den slängs.
Hur stort är problemet med matsvinn i dag, enligt dig?
– Det är enormt. Många anser att de har råd att slänga mat, man dricker halva koppar kaffe och kastar tre fjärdedelar av mackan. Grundproblemet är vår syn på maten, det är ju inte bara produkter vi slänger, utan resurser.
Det är ofta fokus på konsumenter. Men vad kan hotell och restauranger göra?
– Man behöver inse vilket klimatavtryck man gör och ha en plan för den mat som blir över. Det har blivit bättre, särskilt inom den offentliga måltiden. Men i det privata handlar det fortfarande om att välja ut de finaste bladen.
Hur medvetna är restauranggästerna?
– Många på Fotografiska är nyfikna. När de inser att knäckebröd som lagas på kaffesump kan kallas ”bröd på blancherade kaffebönor” så händer något inom dem. Det gäller att förändra terminologin.
Vad är ditt bästa tips till den som vill minska sitt matsvinn?
– Lukta och smaka på allt, nio dagar gammal mjölk kan vara en fantastisk upplevelse och det samma gäller den svarta moroten längst ner i kylen.