”Krisen innebär att man tvingas tänka nytt”

”Hela mötesbranschen genomgår en strukturomvandling, det digitala beteendet har gått fem år framåt i utvecklingen de senaste månaderna”. Det sa Svenska Mötens vd Sylvia Nylin till Besöksliv i en tidigare intervju. Men hon tror att vi kommer att få se nya affärsmodeller och paketeringar som kan främja mötesindustrin på nya sätt.

Satsat på digitala möten

Münchenbryggeriet i Stockholm, som vanligtvis samlar upp till 3 500 personer för konferenser, event och mässor, har satsat stort på digitala möten. Münchenbryggeriet drar nytta av sina 23 olika lokaler på totalt 9 000 kvadratmeter och erbjuder företag att genomföra sina digitala möten och livesända evenemang där, i fullt utrustade eventstudios.

– Under den snabba omställningen där alla behövde anpassa sin verksamhet såg vi att företag fortfarande behövde nå ut med sina budskap till de egna medarbetarna och till sin bransch. Digitala eventstudios kändes som den självklara lösningen för att möta det behovet. Den här satsningen har hjälpt oss att behålla vår position på marknaden, säger Jonas Henriksson, General Manager på Münchenbryggeriet.

Kortare beslutsvägar

Mitt i krisen med uppsägningar och röda siffror har många företag i besöksnäringen på rekordtid utvecklat sin affär med hjälp av digital innovation för att möta ett nytt marknadsläge. Förändrade marknadsstrategier och arbetsprocesser är exempel på denna digitalisering. Omställningar som förväntades ta fem år har genomförts på några månader.

Den bilden känner Christian Lundén, Director of Projects på Nordic Choice, igen sig i. Satsningar som bollats internt fram och tillbaka under flera år har sjösatts under branschens mest ovissa tid någonsin.

– Den här pandemin har lett till att beslutsvägarna har blivit mycket kortare. Vi arbetar numera i mindre projektgrupper och tänker nog mer lättrörligt än vi gjorde tidigare. Vi är villiga att testa nya saker även om det är en risk, krisen innebär att man tvingas tänka nytt. Det handlar om att ta vara på de små möjligheterna som finns och våga vara mer kreativ, säger han.

Snabba digitala kliv

Nordic Choice har bland annat byggt ut sin app med funktioner som Christian Lundén tror är här för att stanna. Just nu gör chattfunktionen där personal svarar på frågor i realtid och möjligheten till digital in- och utcheckning att fysisk kontakt kan minimeras, men även framåt spås sådana här valmöjligheter ses som självklara under en hotellvistelse.

– Vi ser en mogenhet hos användarna som har vuxit fram under coronavåren, som har gjort det enklare att införa nya digitala lösningar. Vi har även sett att gästerna tar till sig lösningar som vi haft sedan tidigare på ett helt annat sätt.

Christian Lundén ser även en ökad förståelse internt för de möjligheter den digitala utvecklingen ger företaget.

– Vi har arbetat med att utveckla vår affär med digitala tjänster under en längre tid, men under pandemin märker vi att hotellen själva efterfrågar detta i ännu större utsträckning.

Två exempel på snabba digitala kliv som spås generera intäkter även efter krisens slut är det nya digitala presentkort där gästen kan boka en hotellvistelse och använda senare, och ett nytt system för streaming för att kunna erbjuda videokonferenser där medarbetare från samma företag sitter på Nordic Choice-hotell i olika länder.

App och virtuella köer

För Liseberg blir 2020 ett blankt år i nöjesparkens historia. Men i hopp om att kunna öppna har man arbetat med den digitala transformationen i betydligt snabbare takt än tidigare.

– Vi har sedan tre år tillbaka haft en arbetsgrupp som arbetar med Lisebergs digitala transformation. Att den gruppen fanns på plats när pandemin slog till innebar att vi snabbt kunde lösa de här frågorna, säger Robert Arvidsson, kommersiell chef på Liseberg.

Extra mycket tid har lagts ned på att utveckla digitala alternativ för att öppna coronasäkert, som att förflytta försäljning och transaktion utanför parken. Man har även utvecklat ett verktyg för att kunna styra kapaciteten och på ett bättre sätt anpassa antalet besökare i parken. Det tredje är virtuella köer, där gästen tilldelas en slottid i appen och kan göra annat medan denne väntar på att få åka någon av de mest populära attraktionerna.

– Vi valde att utveckla funktionen med virtuella köer själva eftersom vi känner vår egen logistik och park bäst, och det gjorde också att vi kunde ta det här viktiga steget på ett kostnadseffektivt sätt, säger Robert Arvidsson.

Samlat data från gäster

Samtidigt som Liseberg har arbetat intensivt med att utveckla sin app och att få de digitala lösningarna på plats har man även passat på att samla in data från sina gäster. Tanken är att dessa insikter ska kunna användas som underlag för vidare affärsutveckling, men också för att garantera en säker vistelse i parken i framtiden.

– Vi vet exakt vilken typ av gästgrupper och flöden vi kan räkna med, men vi har inte tagit för givet att den snart 100-åriga historiken kommer gälla i den nya verkligheten. Därför har vi frågat gäster och andra vilka åtgärder de förväntar sig av oss för att vilja besöka vår nöjespark, säger Robert Arvidsson.

Detta underlag kombinerat med insikter från branschkollegor i Europa som har haft öppet under corona-pandemin har gjort att Liseberg har kunnat planera sin verksamhet utifrån olika scenarion.

Stärker företag i besöksnäringen

Robert Arvidsson berättar att det digitala arbetet under coronakrisen har utmanat den egna bilden av varumärket Liseberg, som historiskt sett varit en helt analog företeelse. Kanske kan framtiden bjuda på en helt digital upplevelse inom konceptet Liseberg?

– Vi vill hela tiden utmana vad som ryms i kategorin nöjespark, så kanske skulle vi kunna skapa renodlade digitala aktiviteter och upplevelser som får ta plats i Lisebergsappen. Möjligheten finns redan, men samtidigt vill vi fortsätta jobba varsamt och behålla vårt extremt långsiktiga perspektiv.

Både Robert Arvidsson och Christian Lundén tror att de innovativa kliv som tagits under coronapandemin kommer att stärka besöksnäringsföretagen när krisen är över. Månader där den vanliga verksamheten tvingades stanna upp blev tid för vidareutveckling – ett affärskritiskt förändringsarbete som annars skulle ha tagit flera år.