Annons

”Det börjar med egennyttan” 

zoom Svenska Brasseriers grundare PG Nilsson och mannen bakom kastrulluppropet, har valts in i Visitas Hall of Fame. FOTO: Anna Björkegren
Svenska Brasseriers grundare PG Nilsson och mannen bakom kastrulluppropet, har valts in i Visitas Hall of Fame. FOTO: Anna Björkegren
NYHETER.”Genom åren har pristagaren låtit sin röst bli hörd i många viktiga sammanhang med ständig ambition att framhärda vår branschs frågor.”
Så står det i motiveringen till att PG Nilsson väljs in i Visitas Hall of Fame. –Jag hoppas att jag kan göra något nytta och förflytta fokus. En organisation som Visita måste ju vara bredare och noggrannare – jag kan kosta på mig att vara känslosam.
Annons

Du har stått på barrikaderna en hel del senaste åren. Tycker du om det? 

–­­ Du menar om jag var elevkårsordförande? Nej. Jag har engagerat mig i många frågor men mest inom ramen för det man normalt gör som företagare. Men jag var ordförande för Lidingö fotboll i en massa år och hann förändra klubben. Jag är väldigt intresserad av politik och politikens effekter. Jag älskar att se på politiska debatter och gillar retorik.

Vem är din nu levande förebild? 

– Tore Wretman. Han är i högsta grad levande för mig. Han var en lika stor marknadsförare och debattör som han var kock. Det han skapade har varit enormt betydelsefullt.  

Funderar du på vad du själv ska ha för påverkan framåt? 

–­ Ja, man bygger ju monument över sig själv. Alla vill väl bli ihågkomna. Och jag har en massa idéer om vad jag vill åstadkomma. Men mer än så tänker jag inte säga nu, av hänsyn till mina medarbetare. För att det inte ska framstå som att jag aldrig kan lugna ner mig.

All denna kamp lär ta energi.
– Ja! Men det börjar med egennyttan. Fotbollen för mina barns väl och ve. I kampen mot fastighetsägarna på Stureplan med egna företaget. Samma med kastrullupproret. Vi blöder. 2020 förlorade vi 212 miljoner och 2021 blir ännu värre. Vad kan jag göra för att stoppa blodflödet? Jag kände att vi behövde göra mer än vad som är möjligt genom officiella kanaler och Visita, ett arbete som jag ju varit delaktig i också.

– Sen kan jag vara lite väl spontan ibland och kastar mig in i saker. Det här är ju ett enormt ansvar, som jag inte bara kan släppa. Vi fortsätter skramla, ge intervjuer, uppdatera sociala medier. Och jag skriver allt själv, tänker ut själv, men vi har också en livlig diskussion på företaget. Och det är fler som kommer till våra personalmöten nu än innan pandemin, fler intresserar sig för företaget och vad som påverkart oss, och det är positivt i längden.

Vad ger dig energi? 

– Alla otroligt duktiga och lojala medarbetare som slitit sig igenom den här pandemin. Det ger mig mer energi än något annat.

Hur kan företag inom näringen hjälpa varandra?

– Man måste förstås vara med i Visita. Och fanns det en konkurrerande organisation skulle jag kanske nämna även den. Det viktiga är att man sluter sig samman för att påverka. Visita är ju en fackförening för företag, enkelt uttryck. Och utan fack hade arbetare fortfarande haft det väldigt svårt.

Hur skulle du sammanfatta året som gått?  

– Det är förstås braskande rubriker med elände och katastrof. Och samtidigt kan det kännas stärkande om vi tar oss igenom detta. Vi har inte klarat oss än men det finns en stark känsla att vi ska göra det.

Finansminister Magdalena Andersson var just med på Visitadagen. Vad skulle du vilja ställa för fråga till henne?
– Hur ser hon på statens skyldighet att kompensera företag för de inskränkningar de gör i vår lagstadgande rätt till näringsfrihet?