Besöksnäringen på öar hårt drabbad av restriktioner

En forskargrupp vid Södertörns högskola har genom stöd från Tillväxtverket undersökt hur pandemin fått konsekvenser för besöksnäringen på 14 öar längs väst- och ostkusten samt i två insjöar. Efter bland annat intervjuer med företagare och analyser av jämförelsesajter sammanställs nu en rapport, som talar sitt tydliga språk.

– Å ena sidan har pandemin ökat det sociala och ekonomiska avståndet mellan öar och fastlandet, beroende på att restriktionerna slagit extra hårt mot företagen på många öar, säger Paulina Rytkönen, projektledare för studien, lektor i företagsekonomi och docent i ekonomisk historia.

– Å andra sidan har man kunnat imponeras av en urkraft som finns bland många företag, då man på ett föredömligt sätt har agerat för att minska den negativa påverkan som pandemin fört med sig, tillägger hon.

Myndigheterna har försvårat möjligheterna

Paulina Rytkönen och hennes kollegor konstaterar i sin rapport att myndigheterna eller motsvarande lokala samordnare har försvårat möjligheterna för företag som lever av turism.

– Till exempel har man aktivt gått ut med information om att allmänheten bör undvika att ge sig ut till öarna, säger hon.

Även om syftet var att minska smittspridningen bland folksamlingar på båtarna gjorde alla indragna färjeturer att öarna fick svårare att klara sig jämfört med fastlandet.

– Företagen där ute har heller inte haft samma förutsättningar som andra eftersom man inte kunnat söka statligt stöd, säger Paulina Rytkönen och förklarar att många på öarna driver olika mindre sysselsättningar för att kunna täcka in hela årets säsonger, och har därmed inte haft rätt till stöd för en enhetlig verksamhet som större aktiebolag haft.

Hemestertrenden ingen kompensation

Orsakerna till de ekonomiska smällarna är bland annat att företagsevent och bröllop har ställts in, och att utländska turister uteblivit. Men samtidigt har fler svenskar gjort sina första upptäckter av den svenska skärgården, även om den så kallade hemestertrenden inte kunnat kompensera för det större bortfallet.

– Vi har sett hur starkt socialt kapital, god lokal företagsstruktur och infrastruktur är det som gjort att vissa öar har klarat sig bättre än andra, säger Paulina Rytkönen.

Hon är imponerad över mångas uppfinningsrikedom och framhåller bland annat restaurangen som serverat julbord för en person åt gången, för att det anses vara viktigast att ta ansvar för servicen. Något annat som utvecklats är egna transporter av passagerare när färjetrafiken varit begränsad.

Företag som har samarbetat har klarat sig bättre än andra, något som gynnat hela ön där de är verksamma. Å andra sidan dömer besökare ut hela ön även om bara en enda aktör inte anses kunna leva upp till förväntningarna.

Samarbete en räddning

– Det är jätteviktigt att det finns goda samarbeten. Det behöver inte vara något påkostat, utan kan räcka med bra information i receptionen om kanotuthyrning, erbjudanden av cyklar eller pimpelfiske, eller vad det kan vara som ger en bra helhetsupplevelse.

– Idéer om att samarbeta kring paketerbjudanden är också något som utvecklats under pandemin, säger Paulina Rytkönen och konstaterar att många av dagens turister har högre förväntningar än tidigare på sina resmål.

Pandemin har också medfört att en del intressen som tidigare betraktats som smala nu har fått chansen att blomma ut. Ett exempel är intresset för svensk militärhistoria, även hos den kvinnliga delen, tack vare att de svenska kustbanden har många intressanta militära mål att erbjuda.

Nya strategier ur krisen

Chansen att få se djur är ett annat framgångsrecept, som alpackorna på Visingsö – en ö som för övrigt lockade rekordmånga turister i somras.

Författarna av rapporten räknar nu med att en del företag tyvärr kommer att gå i konkurs innan det här året är slut.

– Besöksnäringen har drabbats hårt, men samtidigt har man skapat strategier som kommer att gagna de företag som lyckas hålla sig kvar när pandemin är över, konstaterar Paulina Rytkönen.