Matsvinn är världens tredje största utsläppsbov. Enligt FN går ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen förlorad och på global nivå finns idag en målsättning att halvera matsvinnet till 2030.
För att hjälpa besöksnäringen att bidra till att nå de svenska etappmålen har Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket tillsammans med branschen skapat Samarbetet för minskat matsvinn, SAMS.
Det är en frivillig överenskommelse mellan aktörer inom hela livsmedelskedjan. De medverkande företagen åtar sig att rapportera sitt svinn, jobba med åtgärder och sätta delmål.
Flera stora livsmedelsjättar medverkar redan, däribland Arla, Orkla Foods och Visita och nya medlemmar välkomnas kontinuerligt.
– Klimat- och miljöaspekterna är jätteviktiga men det handlar också om pengar. Vi har inte råd att svinna mat, varken resursmässigt eller pengamässigt, säger Elvira Molin på IVL Svenska Miljöinstitutet, som arbetar för SAMS kansli.
Börja mät för att lyckas
SAMS har bland annat gett ut en handbok med tips på hur man kan arbeta metodiskt för att minska sitt matsvinn, det vill säga den mat som var tänkt att ätas men som av olika orsaker i stället har slängts.
– Det är tips på olika nivåer, som hur man kan jobba med tallrikssvinn, kökssvinn och serveringssvinn, samt svinn som uppkommer utanför men kanske till följd av den egna verksamheten, säger Elvira Molin.
Att börja mäta är en nyckel för att lyckas.
– Då kan man sätta mål och personalen blir medveten om var svinnet uppstår. Ett vanligt dilemma är att portionerna är för stora. Det är bättre att ha mindre portioner och erbjuda gästen mer om den vill.
Nya siffror – med en nypa salt
Enligt statistik från Naturvårdsverket, som årligen ska rapporteras till EU, producerades det 910 000 ton livsmedelsavfall totalt i Sverige 2020, vilket är 88 kilo per person.
Hotell- och restaurangbranschen stod för 65,000 ton livsmedelsavfall, vilket är ungefär 6 kilo per person.
Snittet i EU låg på 127 kilo per person och där landade snittet inom hotell och restaurang på 12 kilo per person.
Det ser bra ut för svensk del men man bör ta siffrorna med en nypa salt, menar Christina Anderzén, handläggare på miljögifts- och avfallsanalysenheten på Naturvårdsverket.
– Det här är den första rapporteringen av sitt slag och det är svårt att jämföra datan mellan länder på ett korrekt sätt. Men det är väldigt positivt att den här frågan är uppe på dagordningen nu, säger hon.