Stockholm lockar flest i Östersjön

Först kom pandemin. Och när Ryssland sedan invaderade Ukraina, med efterföljande sanktioner mot Ryssland, stoppade västvärldens kryssningsrederier alla resor till Sankt Petersburg. Tidigare var den staden, med sin vackra arkitektur och rika kulturhistoria, det självklara dragplåstret på en Östersjökryssning – nu var det totalstopp. Det innebar en kraftig minskning av fartyg som kryssade i Östersjön och lade till i Stockholm, från omkring 300 under tidigare normalår till cirka 120 anlöp 2024. Stefan Scheja är marknadsansvarig för kryssning och färjor på Stockholms Hamnar:

– Läget vi är i nu är någon form av en ny lägstanivå för kryssningssegmentet. Antal anlöp och passagerare har gått ner, absolut, men en positiv sak är att fartygen som kommer är väldigt välbokade, ibland till och med överbokade. Och Stockholm har tagit över stafettpinnen från Sankt Petersburg som den stad som lockar flest i Östersjön, säger han.

Mot ljusare tider

Stefan Scheja berättar att de jobbar tätare tillsammans med sina motsvarigheter i Helsingfors och Tallinn nu för att locka stora rederier att återvända till Östersjön. Och det ser ljust ut framöver, då flera stora amerikanska rederier som inte haft fartyg i vårt närmaste innanhav på länge ser ut att återvända 2026.

– Vi ligger långt fram i planeringen och som det ser ut nu känns det riktigt bra inför både 2025 och 2026, säger han.

För besöksnäringen i Stockholm är minskningen av kryssningsturister såklart kännbar. Beräkningar visar att kryssningsturismen under tidigare normalnivåer bidragit med omkring 1,8 miljarder kronor till Stockholm årligen. Nu jobbar Stockholms hamnar hårt för att samarbetet med bland andra Finland och Estland, samt ett nytt miljöinitiativ, kan attrahera fler rederier. Nu finns nämligen äntligen möjligheten även för kryssningsfartygen att elansluta vid kaj.

– Det kanske inte låter som en jättegrej, men det är stort. Det krävs väldigt mycket effekt för att driva de här fartygen, en finlandsfärja drar ungefär 1,5-2 megawatt och de större fartygen drar 2-10 megawatt. De är som flytande ministäder och elanslutningen innebär en viktig milstolpe för hela miljöresan. Konkret innebär det att fartygen kan stänga av sina hjälpmaskiner när de ligger vid kaj, så man slipper maskinbuller och minskar utsläppen i luften från kryssningsfartyg inne i Stockholm.

Målet är att nå nollutsläpp 2040 – vad behöver ni och andra göra för att uppnå det?

– Där är vi till stor del i händerna på våra kunder, rederierna, eftersom det kräver att fartygen som kommer in har nollutsläpp, och då är det batteridrift eller förnybart bränsle som gäller. För vår egen verksamhet är målet att bli helt fossilfria till 2030 och det kan vi styra mer själva i den egna driften.

Att alla fartyg skulle drivas på förnybart eller el 2040… det lär väl inte hända, med tanke på att fartyg är dyra och har en lång livslängd?

– Det är ett offensivt mål, men teknikutvecklingen är snabb inom fartyg och motorer och det händer mycket just nu. Rederierna behöver inte investera i helt nya fartyg utan kan anpassa motorerna till förnybara bränslen. De LNG-drivna fartygen som finns redan idag kan köras på biogas till exempel. Enligt ett internationellt lagkrav ska fartyg kunna elansluta vid kaj i Stockholm 2030, bara det är en stor utmaning. Där vi beroende av Ellevio. Men vi har ett bra och konstruktivt samarbete så jag hoppas att vi kan nå det målet, säger Stefan Scheja.