Rapporten, som går att ladda ner här presenterar en mängd uppslag och konkreta förslag för besöksnäringen och utvärderar framtida trender. Besöksliv kontaktade vd:n för BFUF (Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond) Stina Algotson för att ta reda på mer.
Varför är det viktigt att ta fram den här rapporten just nu?
– Vi befinner oss i en komplex värld med flera stora utmaningar. BFUF, Visita och HRF inser att det geopolitiska läget samt digital och teknisk utveckling kommer att påverka verkligheten för såväl företag, anställda och besökare. Därför är det nödvändigt att skapa en bättre förståelse för hur den svenska besöksnäringen kommer att påverkas framöver. Tanken med att låta BFUF, parternas gemensamma FoU fond, ta fram Trendatlasen är att få något av en vägvisare och ett gemensamt strategiskt underlag fram mot 2035.
Hur kan Trendatlasen fungera som hjälp för verksamma inom besöksnäringen?
– Förhoppningsvis kan de se detta som en gemensam utgångspunkt, en ”karta” som man kan använda i sin egen framtidsanalys och då givetvis reflektera kring hur den egna verksamheten berörs och kan förhålla sig till de olika trenderna och utmaningarna som Trendatlasen presenterar.
Vad har ni fått för respons hitintills?
– Vi lanserade Trendatlas för besöksnäringen i mitten av november så den ska förmodligen få mer tid och bra tillfällen för att spridas på bred front. Jag upplever att de som redan nu har tagit del av den är mycket positiva.
I listan över de 11 globala trenderna, var det något som överraskande dig?
– Det är kanske inte överraskande men ändå noterbart att Trendatlasen pekar på att framtidens resenärer inte kommer att stoppas av klimathot. Det betyder att svensk besöksnäring bör ta en bred och långsiktig ansats tillsammans med destinationer och offentliga aktörer för att värna om platsens långsiktighet och skydda mot framtida överexploatering av resurser som natur och lokalbefolkning. Att ta detta ansvar är ett nödvändigt grepp, inte enbart för att attrahera besökare långsiktigt men för att attrahera framtidens kompetens. Man vill arbeta i branscher och företag som tar ansvar för miljömässig och social hållbarhet.
AI listas som en hjälp i rapporten och har även används för att ta fram vissa slutsatser och förslag. Finns det redan nu konkreta exempel på hur företag inom besöksnäringen kan använda sig ytterligare av AI och innebär detta också att personlig service är på väg bort?
– Quattroporte lyfter fram att besöksnäringen kommer att ha en viss högre motståndskraft jämfört med andra branscher när det kommer till påverkan av AI. Besökare efterfrågar unika och autentiska upplevelser. Framför allt när det gäller premiumsegmentet som handlar om att verkliga människor skapar upplevelser i realtid. AI är överlägset där det handlar om snabb bearbetning av stora mängder ”språk”. Inom besöksnäringen skapar vi en hel del upplevelser som bygger på så kallad ”tyst” eller sensorisk kunskap. Vi jobbar med smak, doft, ljud och synintryck och inte minst med värdskap. Det är djup, men på sätt och vis också språklös kunskap och det är därför områden som är svårare för AI att ersätta. Vi ser att detta på sikt kan innebära en ökad status för arbeten som förknippas med besöksnäringen, och också göra det enklare att anställa skickliga personer med rätt kompetens.
Vad är det viktigaste politikerna kan göra just nu för att främja Sveriges besöksnäring?
– Svensk besöksnäring kommer framåt att verka i en kontext av allt hårdare internationell konkurrens och skulle gynnas av mer enhetlig och starkare politisk prioritet och strategi. Det gäller politik på både nationell och regional/lokal nivå. En ödesfråga i sammanhanget, som politikerna bär ett stort ansvar för, är givetvis fungerande trafik och infrastruktur. Kortfattat kan man säga att det inte spelar någon roll hur mycket företag och bransch satsar på koncept-, kompetens- och destinationsutveckling om inte infrastrukturen är på plats och att resa till och inom Sverige fungerar.
Och till sist och inte att förglömma i sammanhanget, vad tycker du gör Sverige till ett fantastiskt besöksmål?
– Som ett glesbefolkat och perifert land erbjuder Sverige oftast en fantastisk fräschör i luftkvalitet, vatten, djur-, växtliv och råvaror. Det i kombination med en befolkning som har hög kompetens inom områden som är viktiga för att skapa roliga, unika och intressanta upplevelser i form av till exempel måltider, evenemang, kulturarv, demokrati, design och arkitektur. Den här kombinationen och nivån på naturresurser och människors förmågor och vilja att bidra till hållbar utveckling är en match made in heaven tycker jag.