Efter en framgångsrik karriär som trummis där han delat scen med Bon Jovi, Sting och Eurythmics valde Martin Karlsson att som 41-åring sadla om. Han och frun Gisela köpte Grenna Hotell – och Martin som aldrig stått i ett restaurangkök tidigare blev kökschef. Tre och ett halvt år senare är han en av åtta finalister i Årets Kock, efter en sjundeplats i kvalet. Besöksliv har pratat med Martin som tror sig vara den ”äldsta, yngsta kocken i tävlingens historia”.
Grattis till finalplatsen, hur känns det?
– Det känns helt sjukt. Det var full glädje där på Nationalmuseet, jag räknade inte med det här. Men sedan infann sig en känsla av tomhet. Jag satte upp det här målet om att komma till final och nu när jag har nått det uppstår ett vacuum, säger Martin Karlsson.
Från trummis till finalist i Årets Kock, hur gick det till egentligen?
– Jag insåg när vi hade fått vårt andra barn att livet som musiker inte var hållbart som småbarnsförälder. Det kändes också som att det var hög tid att förverkliga min fru Giselas dröm om att äga ett hotell. Vi hittade inte någon köksmästare till restaurangen som förstod vår idé, så då sa jag att ”jag får göra det”. Första året var en gropig väg, men jag behandlade matlagningen som om jag skulle lära mig ett instrument. Det är bara tid och pannben. Det blev även många samtal till kockkollegor.
– Jag har alltid satt upp mål som uppfattas som snudd på omöjliga. Spänner jag bågen så hårt jag kan kanske jag inte träffar mitt i prick direkt, men jag kommer långt i alla fall. Final i Årets Kock, det blir inte mycket svårare än så. På vägen mot målet blir jag ganska bra på att laga mat.
Vad tycker du var roligast under kvaltävlingarna?
– Råvarukorgen under andra dagen, för där går alla in med samma förutsättningar. När råvarorna är hemliga tvingas man vara lite kreativ. Där fick jag bra poäng också.
Ett av delmomenten i finalen är att laga en varm rätt med gul lök som huvudråvara. Vad känner du inför den uppgiften?
– Det är sjukt spännande att ta en råvara som vanligtvis fungerar som en smakförhöjare och ge den fullt strålkastarljus. Jag ska sätta mig ner nu och skriva ner goda smakkompisar till gullöken och leta inspiration i kokböcker.
Vad tror du om konkurrensen?
– Det är superduktiga kockar i finalen. Christian Siberg är helt grym, Louise Johanssons grejer ser galet goda ut och lagar Luqaz Ottosson mat som han är som person finns det garanterat själ i det han lägger upp på tallriken. Jag får gå dit och laga så god mat som möjligt och se hur långt det tar mig.
Vad hoppas du på inför finalen den 16 september?
– Jag hoppas att vi ska laga någon rätt med skaldjur, insjökräfta hade varit roligt. När det gäller själva tävlingen är det en vinst för mig oavsett om jag blir åtta eller etta.