Branschen på väg mot vårens bottenrekord

Visitas siffror, som utgår ifrån försäljningen bland 600 restauranger i landet, visar på ett tapp med närmare 60 procent mot samma period i fjol. Det innebär att branschen snabbt är på väg mot vårens bottenrekord för intäkterna, som låg kring minus 70 procent, enligt Thomas Jakobsson, chefsekonom på Visita.

– Siffrorna visar en extremt tydlig reaktion i branschen, på grund av en kraftig beteendeförändring hos gästerna sedan de nya restriktionerna infördes i början av november. Vi ser samma sak i hotellbranschen där fallet är ännu större. Det är uppenbart att restriktionerna har en väldigt konkret kostnad, som våra företag och deras anställda får betala.

För endast två veckor sedan låg restaurangtappet på 30 procent, vilket alltså har ökat till 60 procent bara en vecka senare. Siffrorna kom dessutom innan de allra senaste skärpningarna av restriktionerna infördes med förbud mot alkoholförsäljning efter klockan 22 och hårdare restriktioner för uppträdanden på restauranger.

Thomas Jakobsson framhåller att det självklart är av största vikt att begränsa smittspridningen, men efterfrågar en större följsamhet och lyhördhet från politikernas håll när nya restriktioner nu tillkommit.

– När man tillfogar en bransch den här typen av kostnader så måste det kompenseras, om man vill undvika en våg av utslagna företag.

Nu när vi går in i julbordssäsongen, vad innebär de nya restriktionerna för uppträdanden i kombination med inskränkningen i serveringstillståndet?

– Vi har sett en fördubblad försämring redan innan de här två senaste restriktionerna har hunnit träda i kraft, och nu är ju budskapet att vi i princip ska umgås så lite som möjligt. Under de förutsättningarna blir det svårt att servera julbord, säger Thomas Jakobsson.

Han förväntar sig en fortsatt kraftig försämring för alla restauranger och konstaterar att för dem som serverar julbord är verksamheten och likviditeten ofta byggd runt den nuvarande säsongen som ser ut att falla bort till stor del.

– Jag är övertygad om att det här kommer att bli ett dråpslag för vissa. Men det betyder inte att alla kommer att gå i konkurs, många kommer helt enkelt bara att säga upp sin personal och avveckla verksamheten, utan att det syns i konkursstatistiken. Företaget kanske finns kvar, men det innebär ändå samma kraftfulla samhällsekonomiska kostnader.

Vilken typ av stöd skulle behövas från politiskt håll för att bromsa katastrofen?

– Jag tycker att det finns signaler om att politiken verkligen vill göra något för att förlänga stödåtgärder och öka träffsäkerheten, men tyvärr mal den kvarnen alldeles för långsamt. Det som var väldigt bra när arbetsgivaravgiften tillfälligt slopades i våras, var att företagen kunde få tillgång till pengarna omedelbart.

– De krångliga regelverken kring omställningsstödet till exempel gör att det fungerar dåligt. Vi har haft 8 månader av förluster som staplats på varandra i en ohållbar situation och företagen behöver nu ett mer direkt stöd i reda pengar, inte något som ger resultat om fyra månader.

Innebär det ytterligare en risk att alla regler kring de olika stöden är svåra att hålla reda på? 

­– Ja, nu med de ytterligare restriktionerna är det svårt nog att hänga med som privatperson, ännu svårare är det för en företagare att bedriva verksamhet i det här läget. Viktigast från politiskt håll är nu att visa snabbhet och följsamhet. Om inte stöd sätts in snabbt blir det svårt att behålla någon typ av framtidstro, säger Thomas Jakobsson.