”Det finns en kraftfull potential i näringen”

I utredningen om Sveriges besöksnäring, Ett land att besöka, som presenterades 2017 var en nationell strategi för svensk turism och besöksnäring ett av huvudförslagen.

Presenteras redan i höst

Nyligen meddelade näringsminister Ibrahim Baylan och landsbygdsminister Jennie Nilsson att arbetet med att utveckla en nationell strategi ska dra i gång och att regeringen satsar 10 miljoner kronor. Strategin ska sträcka sig över åren 2020–2030 och presenteras för riksdagen redan i höst.

En av många som gläds åt beskedet är Erika Rosander, utvecklings- och samordningsansvarig för turism och besöksnäring på Tillväxtverket. Hon var sekreterare i utredningen Ett land att besöka, och under arbetet med den blev det tydligt hur många som efterfrågar ett starkt nationellt grepp på svensk turism och besöksnäring.

– Därför är det här beskedet väldigt välkommet, säger Erika Rosander.

Vad betyder beskedet för svensk turism och besöksnäring?

– Det betyder att regeringen tar ett tydligare ansvar för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för besöksnäringens utveckling. Med en bra nationell strategi blir det tydligare vilka insatser som ska prioriteras och vilka som är de gemensamma nationella målen. Det tror jag i sin tur innebär att fler aktörer – företag, destinationer, föreningsliv och offentliga aktörer – vill och vågar satsa, och bättre förstår vilket ansvar som ligger på var och en, liksom var man kan vänta sig att få stöd, både av staten och på andra sätt.

Varför behövs en nationell besöksnäringsstrategi?

– Det finns en kraftfull potential i näringen, men vi ser också stora utmaningar för företag och destinationer att hantera de snabba förändringar som sker i omvärlden, som digitalisering och ökade krav på hållbar utveckling och samhällsberedskap. En annan jätteutmaning är kompetensförsörjning. Det behövs helt enkelt bättre kunskap, redskap och resurser för att hålla jämna steg med utvecklingen.

– Ett annat viktigt skäl är att besöksnäringen verkar i ett destinationssystem där företagen är helt beroende av koordinerade insatser från det offentliga och av samarbete med andra företag, och den typen av koordinering kräver gemensamma mål och prioriteringar.

– En tredje, inte obetydlig, orsak är att turism är utpräglat tvärsektoriellt och spänner över flera tunga politikområden. Här krävs det att någon tar ledartröjan och det har Näringsdepartementet nu gjort.

Vad kan strategin innebära rent konkret för turism- och besöksnäringsföretagen?

– Det finns flera dimensioner i detta. Det handlar om att med långsiktiga och modiga mål skapa både energi och trygghet för företagen. Strategin bör skapa ökad tydlighet om företagens roll, både vad de kan förvänta sig av det offentliga och viket ansvar de har själva. Strategin kan självklart också medföra konkreta satsningar inom de områden som pekas ut och som kommer företagen till del på olika sätt. Det kan handla om stöd för forskning och innovation, insatser inom digitalisering och affärsutveckling, kompetensförsörjning, regelförenkling, destinationssamverkan och utveckling av statistik.

Vad är det långsiktiga målet?

– Det kan jag inte svara på, men jag hoppas på ambitiösa mål både vad gäller att skapa konkurrenskraftiga företag och destinationer och även när det gäller hållbar utveckling. Det bör rimligen ingå i regeringens strategiarbete att sätta ett nytt politiskt mål för området. Det turismpolitiska mål som finns idag är formulerat 2004, och behöver uppdateras.

Tillväxtverket jobbar idag för att stärka samverkan inom turism och besöksnäring – med näringslivet, med regioner och kommuner, på internationella arenor och med andra myndigheter. Tillväxtverket har bland annat ett nära samarbete med Svensk Turism.

– För Tillväxtverket är det oerhört viktigt att en nationell besöksnäringsstrategi utvecklas i nära samarbete mellan det offentliga och näringslivet och att näringens arbete synkas med det som regeringen genomför. Här behövs en fortsatt tät och god dialog så att processerna landar på bästa sätt.