Förslag om höjt inkomstkrav ett hårt slag mot besöksnäringen

Frågan om reglerade villkor för arbetskraftsinvandringen har diskuterats i flera år, bland annat för att vissa politiker anser att lönerna ligger under avtal och praxis. Nu har flera politiska partier föreslagit olika åtgärder för att strama åt arbetskraftsinvandringen.

En av åtgärderna som föreslås är att höja inkomstkravet till medianlönen på arbetsmarknaden, som ligger på 31 700 kronor i månaden. En ny rapport från Almega, arbetsgivar- och branschorganisationen för tjänsteföretag, visar att åtstramningen skulle slå hårt mot flera branscher, enligt specialbeställd statistik från SCB.

Allra hårdast skulle den slå mot hotell och restauranger där en stor del av personalen är arbetskraft från utlandet, många utanför EU. Nästan alla av arbetskraftsinvandrarna – 96 procent – skulle i princip förlora sina arbetstillstånd om förslaget röstas igenom.

Var fjärde skulle behöva lämna landet

– Ett höjt inkomstkrav skulle begränsa möjligheten att rekrytera nyckelkompetenser och därmed försvåra näringens möjlighet att växa, utvecklas och skapa nya jobb, säger Peter Thomelius, chef för kompetensförsörjning på Visita.

Även om kravet inte höjs ända upp till medianinkomsten på arbetsmarknaden skulle det påverka branschen negativt. Rapporten visar att även ett inkomstkrav på 20 000 kronor i månaden skulle innebära att mer än var fjärde arbetskraftsinvandrare inom branschen skulle behöva lämna landet. Det betyder att var tredje köksbiträde och var fjärde kock skulle förlora sina arbetstillstånd.

Förslaget kommer samtidigt som det finns ett stort behov av att anställa mer personal inom besöksnäringen efter pandemin, då många på grund av restriktionerna har tvingats lämna branschen för att söka sig till andra yrken och utbildningar.

Förvärrad kockbrist

– Kompetensbristen är besöksnäringens största problem och att försvåra rekryteringen av till exempel sushikockar från Japan skulle försena återstarten av näringen, konstaterar Peter Thomelius.

Kock är ett av de yrken som det förväntas råda stor brist under de närmaste fem åren, enligt Arbetsförmedlingen.

– Kockbristen är mest akut, men utan nyckelkompetenser som kock blir det heller inga jobb till servitörer, diskare och bartender, så många fler drabbas, säger Peter Thomelius.

Rapporten visar att 3 551 personer inom hotell- och restaurangbranschen var arbetskraftsinvandrare enligt de senaste siffrorna, som är från 2019. Drygt hälften var köks- och restaurangbiträden medan övriga var kockar och kallskänkor.

Flest anställda i bristyrken

Lönemässigt ligger den största delen av den gruppen – 1 366 personer – på mellan 20 000 och 25 000 kronor i månaden. Dock har 1 052 personer högre lön än så, men under det föreslagna kravet på 31 700 kronor i månaden.

Sett över alla branscher visar rapporten att hälften av arbetskraftsinvandrarna i Sverige, närmare 13 000 personer, skulle förlora sina arbetstillstånd, bland annat inom vård och omsorg. Totalt bidrog arbetskraftsinvandrarna med 34 miljarder till BNP och 12 miljarder i ökade skatteintäkter under 2018. De flesta arbetar dessutom inom bristyrken, visar rapporten.