”Hållbarhetsrevolutionen är som kristnandet av Sverige”

– Hållbarhetsrevolutionen är ungefär som kristnandet av Sverige, säger Lotta Giesenfeld Boman och ler.

Hon syftar på den utdragna process som långsamt gör hållbarhetsfrågorna till en självklar del i hur vi driver våra företag och lever våra liv.

Själv har hon byggt ett eget hållbart ekosystem kring sin hotell- och konferensanläggning Sigtunahöjden och inspirerar andra att göra samma sak genom att lyfta frågorna på den internationella agendan. Nu får hon Event Industry Councils pris Social Impact Award för sina insatser.

– Det känns fantastiskt att våra till synes små insatser har fått eko ute i världen. Istället för att vifta med en krånglig hållbarhetsdeklaration vill jag konkretisera hur vi i besöksnäringen kan jobba med hållbarhet, säger Lotta.

Och Sigtunahöjden har kammat hem ännu ett hållbart pris i höst, för sina insatser under IACC:s initiativ Service Week Award. Sigtunahöjden fick ta emot priset tack vare sitt engagemang i social hållbarhet.

– När jag blev egen ägare 2017 skrev jag in i ägardirektivet hur företaget ska drivas hållbart. Det innebär bland annat att vinsten ska återinvesteras i verksamheten snarare än användas till investeringar i ekonomisk tillväxt. Det utesluter absolut inte lönsamhet, men tydliggör hur vinsten används.

”Vi skapar snackisar kring alla hållbara initiativ”

Redan när hon tog över Sigtunahöjden var anläggningen Svanenmärkt och 2009, i en tid då få körde elbil, installerades laddstolpar. Sedan dess har bland annat bikupor placerats ut, honungen serveras i restaurangen, personalens kläder sys upp av återvunnen textil och slitna möbler kläs hellre om än kastas. Med mindre tallrikar minskas matsvinnet och på buffén är proteinet placerat längst bort av en anledning.

– Vi skapar snackisar kring alla hållbara initiativ. Det i sin tur bidrar till vår affär eftersom vi blir ett naturligt alternativ för de företag som vill förlägga sin konferens på en anläggning med hållbarhetsprofil.

Till branschkollegor som är i uppstarten av sitt hållbarhetsarbete är Lottas tips att stå pall för den övermäktiga känsla som lätt infinner sig och som hon själv hade.

– Ta en certifiering som Svanen till hjälp eller utgå från FNs globala mål för att få riktning framåt. Man kommer och behöver inte vara bäst på allt.

Personalbristen slitsam

Att hålla det sociala hållbarhetsarbetet vid liv efter pandemin har varit slitsamt.

– Bristen på utbildad, fast personal gör att vi måste jobba extra hårt med att förmedla våra värderingar i hela organisationen. Att hitta timanställda går ju men jag kan inte förvänta mig att de ska förstå och leva våra värderingar, det måste finnas fast personal som visar vägen.

– För att få hållbarhet i branschen måste vi satsa mer på utbildning. Tänk till exempel om fler medarbetare hade revenue-kunskaper, förstod nyckeltalen och visste hur mycket vi behöver sälja för att gå runt. Det skapar en förståelse för hur man bidrar till det större, engagemanget väcks och grunden läggs för en socialt hållbar arbetsplats.

Så vad är nästa steg i branschens hållbarhetsrevolution?

– Att fler får in hållbarhet i ägardirektiven, det underlättar vardagens beslutsfattande. Och när vi inte bara styrs av ekonomisk tillväxt blir det motiverat att anställa fler. Arbetsbelastningen minskar, folk trivs och orkar jobba i branschen. Det låter vackert och det blir det också!