”Jag kommer hem rakryggad med huvudet högt”

57-åriga Rabia El Kassem kom till Sverige som flykting från Libanon redan 1989, men det skulle dröja ända till 2012 innan hon hittade sin plats på arbetsmarknaden. Sedan dess har hon arbetat som kock på Laziza i Malmö, som finns på två adresser i Malmö och vars libanesiska profil passade henne perfekt.

Här hittade hon en familjär arbetsplats där hon genast kände sig hemma.

– Det känns som om vi är en stor familj. Jag trivs så bra att när jag varit på semester längtar jag tills jag får stå bakom spisen igen. Arbetet får mig att känna att jag duger till mer än att bara vara hemma och det har fått mig att utvecklas som person, förklarar hon.

Fantastisk i köket

Hon kan visserligen varken läsa eller skriva, men däremot besitter hon unika matkunskaper efter att ha lagat tusentals måltider åt sin familj. Och för Sadoo Iskandarani, grundare och ägare av Laziza, var hon precis den sortens person han sökte. För att kunna servera de bästa libanesiska rätterna behöver han också anställa människor som vuxit upp med den maten.

I dag är Rabia en nyckelspelare för verksamheten och han beskriver henne som en av sina viktigaste medarbetare.

– Hon är fantastisk i köket, konstaterar han och berättar om hur han kom in till jobbet tidigt en morgon och hörde hur någon var på plats före honom.

– Det kom musik från köket och när jag kom in i rummet såg jag hur Rabia sjöng med i låten, med ett leende på sina läppar, medan hon arbetade. Det var en väldigt fin bild, minns han.

Rabia, hur hade din tillvaro sett ut om du inte haft jobbet?

– Jag hade inte känt mig som en del av samhället. Nu går jag upp på morgonen, jobbar och kommer hem rakryggad och med huvudet högt. Jag bidrar till samhället och känner mig som en förebild för mina barn. Men även för  andra småtjejer som kan se att om jag kan få ett jobb så kan även de komma hur långt de vill.

LÄS ÄVEN: ”Landets mest effektiva jobb- och integrationsmotor”