Julborden – ekonomisk lyft på katastrofåret?

Till SVT säger julbordsmäklaren Micke Eriksson, som jobbar med att matcha ihop kunder med restauranger inför julborden i över 20 städer , att han ser en minskad efterfrågan med 80-90 procent.

– Förhoppningsvis har många bara avvaktat så att julbordsbeställningarna kan ta fart i november. Skulle vi nå hälften av i fjol får vi vara nöjda, men det är tveksamt om det blir så, säger han till SVT.

Bilden bekräftas av Visita, vars beräkningar visar att svenskarna ett normalt år brukar äta julbord för 3 miljarder kronor.  I år ser julbordsätandet betydligt svagare ut.

– Det har varit ett förlorat år för väldigt många restauranger, och det finns inget som talar för att det skulle vända i december, säger Visitas chefekonom Thomas Jakobsson.

Samtidigt är det många traditionellt sett julbordsstarka restauranger som ändå hoppas på ett litet uppsving i december. Företagen rustar nu för fullt för att möta Folkhälsomyndighetens krav på avstånd och rutiner för att förhindra smittspridning. På Fredrik Erikssons restaurang Långbro värdshus flyttas julbordet ut till ett tält utomhus och munskydd kommer att delas ut till gäster som önskar detta.

Nirmal Csaszar, vd på Margretetorps Gästgiveri utanför Ängelholm, räknar med 50 procent lägre intäkter från julbordsförsäljningen jämfört med julen 2019. Men han är ändå hoppfull.

– Julbordsförsäljningen kommer inte täcka upp för det bortfall vi sett under året, men den har ändå enormt stor betydelse för vår årsomsättning. Ett vanligt år står intäkterna i november och december för en fjärdedel av hela årets omsättning, och så blir det även i år, säger han.

När företagen avvaktar eller väljer att inte bjuda sina anställda på julbord för att spara pengar, finns en längtan efter normalitet hos privatpersoner att räkna med, tror han.

– Folk är trötta på att sitta inne och vill fira traditionerna någorlunda som vanligt trots pandemin, så där kommer vi ha störst intäkter tror jag, säger Nirmal Csaszar.

För att garantera säkerhet ur ett smittskyddsperspektiv kommer Margretetorps Gästgiveri köra på fler bufféer än vanligt. Den stora lokalen kommer med en klar fördel, här är det enkelt att sprida ut bufféerna i olika rum för att undvika trängsel.

Tappat 650 miljoner i intäkter

För Gröna Lunds restaurang Tyrol innebär julbordssäsongen att man för första gången i år får chansen att välkomna gäster till parken. Även här satsas det stort på att sprida ut flera bufféer i olika delar av lokalen, jämte stora satsningar på hygien.

– Vi har sedan i våras fått stå utanför och titta på hur andra restauranger har tacklat restriktionerna, och genom detta lärt oss vad som är möjligt att göra. För mig har det varit tydligt att vi också skulle kunna göra de insatser som krävs, och nu får vi äntligen chansen att visa detta, säger Magnus Widell, vd på Gröna Lund.

Gröna Lund har hittills tappat 650 miljoner i intäkter i år, och julbordsförsäljningen drar ett vanligt år in drygt tio miljoner. Än har inte ledningen gjort en prognos, men klart är att Tyrols julbord inte på långa vägar kan rädda Gröna Lunds katastrofår.

– Men vi är tacksamma ändå, för julbordet innebär att vi får bedriva verksamhet i huset igen och det är värt otroligt mycket, säger Magnus Widell.

När julbordsbokningen öppnade i början av september såg Tyrol en stark påbokning, som dock lugnade sig ganska snabbt. Magnus Widell menar att besöksnäringen under många år har sett en utveckling där människor bokar aktiviteter och restaurangbesök allt senare, och coronapandemin bidrar till den trenden.

– Vi skjuter på produktionen av råvaror och mat för att kunna anpassa volymen efter bokningsläget. Det är det enda vi kan göra i nuläget, säger Magnus Widell.

Även Magnus Widell spår en kraftig minskning av företagsgäster under årets julbord.

– Jag tror att många sitter och väntar på hur situationen utvecklas och eventuellt väljer att boka senare. Men totalt sett tror jag att vi absolut kommer se en minskning av företagsbokningar, säger han.

Munskydd och feberkontroll

På andra sidan landet förbereder sig Göteborgs Villa Belparc med coronaåtgärder hämtade från besöksnäringen utomlands. Vd:n Percy Ranebjörk har själv tagit sig över Sveriges gränser för att noga studera hur Villa Belparc kan bli så säkert som möjligt ur ett smittskyddsperspektiv.

– Internationellt jobbar man med munskydd och kontroll av temperatur när gästen kommer in i restaurangen, och det plockar vi med oss till Villa Belparc. Jag har också tittat på hur man löser bufféhantering i andra länder och har dragit lärdomar från detta, säger Percy Ranebjörk.

Vanligtvis har Villa Belparc 6 500 julbord, men i år blir det en drastisk minskning till 3 000.

– Vi minskar själva julbordet men gör samtidigt en kvalitetsökning. Vi satsar mycket på miljön, att den ska kännas spännande samtidigt som allting är säkert ur ett smittskyddsperspektiv. Sällskapen kommer erbjudas att sitta i egna rum och stjärnkocken Crister Svantesson står för själva julbordet, vilket är en show i sig, säger Percy Ranebjörk.

För Villa Belparc är sommaren den stora kassakon – då drar verksamheten in 80 procent av intäkterna. Men även december brukar vara en stark ekonomisk månad.

– Just det här året är vi glada om det går runt. Våra anpassningar efter rådande situation har kostat enormt med tid och pengar, men tack vare dessa satsningar vågade våra gäster komma till oss i sommar. Så hoppas jag att det blir även nu, säger Percy Ranebjörk.

Lär mer på SVT om företag som ställer in julborden.