Kunden betalar hos framtidens flexibla turistbyrå

I ett forskningsprojekt om informationsspridningens betydelse för attraktioners framgång har forskare med hjälp av enkäter och intervjuer med tyska turister i Ystad och på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby undersökt hur turisterna skaffar information.

De har också, via Skype, följt ett antal tyska familjer  som har fått i uppgift att boka en resa till Sverige från sina hem.

Sök på nätet skapar aggression

Slutrapporten kommer först i vår, men projektledaren Malin Zillinger, filosofie doktor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet, har redan kommit fram till flera intressanta resultat.

– Det sägs ofta att det är enkelt att söka information på nätet men vi har bland annat sett att det inte alltid är det. När vi vill boka en resa vill vi ha det perfekta beslutet – det bästa rummet till ett rimligt pris – och det kan vara ganska krångligt att hitta. Det leder till att många blir förbannade.

Vill betala för information

Därför tror Malin Zillinger inte på turistbyråernas död, utan att turisterna kommer bli mer benägna att betala för att låta någon annan göra jobbet åt dem, på liknande sätt som för exempelvis städtjänster.

– Turister kommer att lämna över en del av jobbet för att de själva inte mäktar med, eller för att de känner att de kan betala för det.

Frustrationen över det stora informationsflödet på nätet gör också att de fysiska turistbyråerna värderas högt.

– Att kunna prata med någon som har lokal kunskap ses som sann lyx. Om de dessutom pratar samma språk som turisterna är det ännu bättre.

Digitalt och analogt bästa kombon

Det som är unikt med projektet är att forskarna har kopplat gamla och nya informationskällor, samtidigt som de har undersökt både vad som händer före och under resan. Resultaten visar att det finns olika värden i olika informationskällor och att de analoga källorna kan vara underskattade i dag.

– Vi har sett att många turister ofta kombinerar internet med analoga informationskällor, säger Malin Zillinger. Kataloger och broschyrer är jätteviktiga och många ringer till turistbyråerna för att få dem hemskickade med post.

Gruppens forskning visar också att de traditionella guideböckerna inte heller behöver vara utrotningshotade. De fyller nämligen flera funktioner.

– De används för att få information, men turister använder dem också för att läsa högt för varandra och skapa en gemensamhetskänsla. Guideböcker kan också fungera som en statussymbol och högt rankad souvenir i bokhyllan.

Hur kan turistbyråerna använda sig av era resultat?

– De kan lyssna på besökarna och anpassa sina erbjudanden efter vad de vill ha. Det finns de som försöker möta turisten där hen är, exempelvis genom att cykla runt på stan. Det har fungerat bra eftersom turisterna får möta en levande person, som ofta har med sig broschyrer.

Malin Zillinger menar att turistbyråerna måste prova sig fram och anpassa sina erbjudanden efter platsen och de egna förutsättningarna.

– Det kan också vara bra att fundera på vad man kan göra för att gynna de egna invånarna – turistbyrån kanske inte bara behöver vara till för turisterna. I Ystad har de fått till det bra. Där ligger turistbyrån centralt i samma byggnad som konstmuseet och de säljer även biljetter till sina invånare. I Helsingborg har man lagt ner turistbyrån och öppnat ett medborgarkontor där medborgarna kan ställa frågor. Det skulle man kunna koppla till en turistbyrå och därmed erbjuda all service om platsen på ett och samma ställe.

– Man måste vara öppen för en mix av olika erbjudanden.