Straffet för matfusk – upp till två års fängelse vill regeringen

I en proposition till riksdagen föreslår regeringen att allvarliga brott mot livsmedelslagen ska kunna ge fängelse i upp till två år.

I dag är böter det enda straff som kan dömas för brott mot lagen. Böter ska även fortsättningsvis ingå i straffskalan samtidigt som vissa mindre allvarliga överträdelser av administrativ karaktär föreslås kunna leda till sanktionsavgifter på mellan 1000 och 100 000 kronor.

– Matfusket har blivit ett större problem och det är väldigt allvarliga brott, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Det rör sig om jättestora belopp och ofta finns det organiserad brottslighet bakom.

– Med en hårdare lagstiftning vill vi komma åt det här på ett bättre sätt. Vår förhoppning är att matfusket ska minska, och helst försvinna helt, säger han.

Uppåt hundra fall av matfusk

2015 upptäcktes 60 fall av misstänkt matfusk i Sverige och året efter 67. 2017 års sammanställning är ännu inte klar, men enligt Sven-Erik Bucht rör det sig om ett hundratal fall.

– Tidigare har det funnits brister i kompetensen för att upptäcka det här, men vi har gått in med tre och en halv miljon kronor årligen för att utbilda kommunernas kontrollanter.

Hur påverkar lagförslaget restaurangnäringen?

– Det riktar sig främst mot grossistledet, men jag tror restaurangägarna vill känna sig säkra på att den vara de köper från grossisten är rätt och riktig.

– Jag hoppas att restaurangnäringen inför ett frivilligsystem och börjar märka ut ursprunget tydligare, precis som handeln har gjort. Jag tror restaurangnäringen skulle vinna väldigt mycket på det.

Enligt Sven-Erik Bucht riskerar matfusket att skada både människor, djur och förtroendet för svenska livsmedel.

– Svenska livsmedel håller oerhört hög kvalitet, vi har väldigt låg antibiotikaanvändning och en djuromsorg i världsklass. Om det smyger sig in varor som inte håller de nivåerna skadar det de seriösa företagen.

Enligt förslaget ska de nya lagarna börja gälla från och med den 1 januari 2019.