Ökat inkomstbortfall för restaurangerna befaras i höst

Totalt sett har restaurangmarknaden tappat nästan 50 procent av sina intäkter mellan den 1 mars och 24 augusti 2020. Det visar siffror från företaget Caspeco, som tillhandahåller kassa- och bokningssystem till cirka 600 restauranger och därmed kan följa försäljningen dag för dag.

Vad beror det ökade tappet på?

– Jag kan inte veta i detalj, men min analys är att toppen under juli berodde på turistande svenskar, som konsumerade mer än de brukar men ändå inte kunde ersätta den utländska konsumtionen. Under augusti brukar ju semestrande utländska turister och affärsresande stå för en större del av intäkterna, men nu är båda grupperna kraftigt begränsade. Dessutom stänger uteserveringarna nu när vädret blir sämre, säger Visitas chefekonom Thomas Jakobsson

Vilka aktörer drabbas hårdast av detta? 

 – Hela den här krisen är väldigt assymetrisk, vissa semesterdestinationer har ju till och med haft en positiv utveckling under sommaren. Men alla restauranger som ligger invid kommunikationsknutpunkter för tåg och flyg är förstås hårt drabbade. Även nattklubbar och andra restauranger som är beroende av evenemang, som mässrestauranger, eller i nöjesparker. Där är det ju i princip helt dött.

Allra tuffast har det varit för restaurangerna i Stockholm. Här nåddes botten i våras med ett intäktsbortfall på -70-80 procent. I slutet av maj ser man en förbättring till följd av mer uteserveringar och mer ledighet, intäktsbortfallen var då cirka -60 procent.

I början av juli låg intäktsbortfallen på -50 procent, en tillfällig förbättring trots att både utländska och inhemska besökare i stort sett uteblivit från Stockholms turistmål. Totalt har intäkterna minskat med 60 procent på Stockholms restaurangmarknad under mätperioden.

Att Stockholms restaurangmarknad har ett extra utsatt läge beror på en del olika saker.  Det var här som coronapandemin först slog till och huvudstaden har många jobb och mycket kollektivtrafik. Många företag ställde tidigt om och ordinerade hemarbete och folket tog hälsorekommendationerna på stort allvar, vilket gjort tydliga avtryck på restaurangkonsumtionen.

– Där har vi den stora bulken, många som ofta brukat äta ute på lunchen jobbar nu och äter hemma och i viss mån på restauranger  nära hemmet. Där kan vi se en tydlig förskjutning från storstad till förort. Även snabbmatssegmentet har klarat sig bättre, eftersom de är duktiga på hämtmat och på att vara bilnära. Så det slår väldigt olika.

Hur ser prognosen ut inför hösten? 

 – Jag inte gjort någon prognos, eftersom det är omöjligt att veta hur det kommer att bli när allt handlar om hur FHM:s rekommendationer och restriktioner utformas, ändras och åtföljs. Det enda jag ser som en positiv förändring är att folk verkar vara lite mindre försiktiga. Många är inte lika rädda som i våras.

– Även om efterfrågefallet inte blir lika stort som i våras riskerar det ekonomiska utfallet att bli mycket värre för många i och med att de flesta stödåtgärder nu har upphört. Det gör att de får ökade kostnader men sviktande kundunderlag. Det är många som är väldigt oroliga nu, säger Thomas Jakobsson.