Otåligheten ökar inför EU-beslut om gårdsförsäljning

Regeringen har meddelat att gårdsförsäljning ska införas i Sverige år 2025, men trots beskedet går åsikterna fortfarande isär kring hur lagstiftningen bör utformas för att det ska kunna bli verklighet.

För att väcka liv i frågan och påskynda processen bjöd Initiativet för gårdsförsäljning, bildat av kommunerna Höganäs, Helsingborg och Ängelholm, in till ett riksdagsseminarium under förra veckan, tillsammans med riksdagsföreträdare för centern och moderaterna.

Regeringen bör anmäla förslaget till EU

I paneldebatten deltog bland andra Stefan Lundin, chefsjurist på Visita, EU-rättsexperten Joakim Zander samt Åsa Stengel Egrelius, strateg på Visit Sweden. Trots delvis skilda åsikter var alla överens om att Sverige så snart som möjligt bör begära besked från EU-kommissionen om de rättsliga förutsättningarna för att införa gårdsförsäljning i Sverige.

– Jag menar att det har varit alldeles för mycket diskussion kring om förslaget kommer att gå igenom eller inte. Genom att anmäla det till EU-kommissionen kommer vi att få svar på vilka synpunkter EU har och Sverige får då möjlighet att justera förslaget vid behov, innan det läggs fram till riksdagen för beslut, konstaterade Visitas Stefan Lundin.

Han fick medhåll av EU-rättsexperten Joakim Zander, som även han uppmanade regeringen att snarast skicka förslaget till EU-kommissionen.

– Varför inte bara notifiera EU-kommissionen så får man ett tydligt svar, det kostar ingenting. Menar man allvar med att gå vidare med det här förslaget är det min första rekommendation.

Många undantag från EU-rätten

Men Joakim Zander ställde sig skeptisk till hur den svenska modellen med Systembolagets monopol ska kunna kombineras med gårdsförsäljning.

– Öppnar vi upp andra kanaler för alkoholhaltiga drycker kommer det att innebära att vi genom lagstiftning gynnar svenska produkter på ett sätt som saknas för utländska produkter. Inom EU-rätten kallar vi det för direkt diskriminerande.

Stefan Lundin höll inte med och framhöll att det redan görs många undantag från EU-rätten i frågan.

– Det finns ju mängder av exempel som i så fall skulle kunna uppfattas som diskriminerande. Champagne får bara göras i Champagne till exempel, och inget skulle hindra en utländsk producent från att producera och sälja exempelvis vin i Sverige, sa han och tryckte på att Visita anser att den senaste utredningen presenterat ett bra förslag som står sig i förhållande till EU-rätten.

– Införandet av gårdsförsäljning skulle faktiskt kunna betraktas som ett sätt att över tid bevara och modernisera monopolets legitimitet. Många svenskar vill behålla Systembolaget av folkhälsoskäl samtidigt som de gärna vill se gårdsförsäljning i Sverige. Jag är övertygad om att det är fullt möjligt att kombinera gårdsförsäljning med Systembolaget.

Måltidsturism viktig del av Sveriges attraktivitet

Visit Swedens strateg Åsa Stengel Egrelius deltog under den senare delen av paneldiskussionen och konstaterade att måltidsturism har kommit att bli en viktig del av Sveriges attraktivitet utomlands, vid sidan av den svenska naturen och livsstilen. I det sammanhanget skulle gårdsförsäljning kunna öka Sveriges attraktivitet ytterligare.

– Måltiden är ju inte bara det vi äter, utan även det vi dricker och hela upplevelsen vi har på plats. Sverige är ett fantastiskt matland som allt fler upptäcker och där spelar även svenska drycker en stor roll.

Läs om hur gårdsförsäljning skulle lyfta verksamheten för Pelle Tengblad som driver Gisebo vin.