Hur kan Årets Kock stävja tävlingens mansdominans?

Årets Kock har funnits sedan 1983. Bara ett år har tävlingen vunnits av en kvinna, Kristina Pettersson – som tävlade för trettio år sedan.

Under onsdagen stod det klart vilka 8 kockar som går vidare till finalen i Årets Kock i höst. Alla är män. Totalt ansökte 52 män och 6 kvinnor, av dem gick 32 vidare. Däribland var Marie Skogström enda kvinna.

För få kvinnor

Tävlingens problem är att för få kvinnor söker sig till den. Besöksliv ringde upp Andreas Stenberg, vd, Årets Kock.

Hur har ni arbetat för att få en mer jämställd balans i ansökningarna?

– Vi har varit ute och träffat kvinnor i olika sammanhang och omgångar för att peppa och uppmuntra dem att söka. Vi har även gjort förändringar i tävlingen för att vara intressant för en bredare grupp kockar – oavsett kön, ålder och geografisk placering, säger Andreas Stenberg.

Nytt i tävlingen är att man nu kan ansöka med valfri, varm eller kall, för- mellan-, eller huvudrätt. Tävlingsupplägget i både kval och final består nu också av flera delmoment som till exempel skriftligt prov och därigenom premieras bred kunskap – och inte bara en tränad tävlingsrätt.

Men de nya reglerna har inte renderat flera kvinnliga tävlanden. Andreas Stenberg har vid två tillfällen under våren träffat etablerade kvinnliga kockar för samtal, en gång på Strandvägen 1, och vid ett annat tillfälle tillsammans med sponsorn Martin & Servera.

Varför tror du att kvinnor inte vill tävla i Årets Kock?

– Det finns inte ett enkelt svar på den frågan. Men jag vet att Johan Backéus, som var med i ett av de här samtalen, blev pushad och inspirerad av andra kockar som hade tävlat.

Jag har pratat med kvinnor i restaurangbranschen. Många anser att ni inte gör tillräckligt. Sedan vi såg två kvinnor i final 2015 så har utvecklingen bara gått bakåt. Kan du förstå då att kvinnor inte identifierar sig med Årets Kock?

– Det här är ett problem som funnits med oss i många år. Både i branschen i stort och även i internationella tävlingar. Jag vet inte om du var i Turin på Bocuse och såg hur det såg ut där?

Ja, det var jag. Jag var även i på Young Chef Award i Milano där man tillsatt en jury som bestod av 4 kvinnor och 3 män just för att man vill få fler kvinnor att söka. Skulle inte Årets Kock kunna göra något liknande? 

– Vi arbetar långsiktigt, successivt och målmedvetet. Vi kommer inte att kunna förändra något över en dag, men över tid så tror jag det. Jag känner inte till tävlingen, men det är mycket möjligt att man skulle kunna göra något sådant.

Stefan Karlsson är juryordförande i Årets Kock. Han tillsatte tidigare i vår sju kockar att utgöra den första jurygruppen. Alla män. 

– Stefan är juryns ordförande. Som det så har han tagit fram en jury som han ansåg passa. Jag är själv inte kock eller kunnig i att bedöma matlagning så jag måste lita på honom, säger Andreas Stenberg.

Men var det ingen hos er som reagerade på att juryn bara utgjordes av män?

– Juryn ser ensidig ut, det håller jag med dig. Men man ska komma ihåg att det här är en tävling som går över tid. Det är inte bara det här första skedet. I kvaltävlingen har vi haft en ny jury där bland andra Frida Ronge varit med och bedömt handlag. Vidare satt Karin Fransson och Ulrika Brydling med i juryn avseende råvarukorgen.

Vad ska ni göra rent konkret för att skapa en mer jämställd tävling?

– Jag har ett par saker som jag inte kan berätta om just nu. Men det kommer när allt är klart att presenteras på finalen av Årets Kock.

Och detta hemliga tilltag, tror du, kommer att ha stor effekt på just jämställdheten i tävlingen?

– Så här, jag tror att vi inte bara ska satsa på seniortävlingen. I tävlingar för ungdomar så är det många fler tjejer som tävlar. Sedan händer det något därifrån till att de slutar gymnasiet. Det är något som jag har börjat titta på. Vi ska kanske vara med och driva en ungdomstävling för att inspirera fler unga tjejer och killar att sedan tävla som seniorer.